Kattpest orsakas av kattens parvovirus och drabbar katter i alla åldrar. Smittämnet är spritt över hela landet och även innekatter är ständigt utsatta för smittorisk. Viruset smittar framförallt genom avföring, urin, blod och genom smitta från omgiv- ningen. Viruset, som är mycket tåligt, kan över- leva i naturen i flera år. En smittad katt får hög feber och blir mycket slö. Katten får kraftiga kräkningar och diarré med uttorkning som följd. Den uppvisar bukömhet och ovilja att äta. Ofta söker sig katten till vatten, men utan att orka dricka. Inkubationstiden är vanligen 4-5 dagar och graden av sjukdomen kan variera. Den akuta formen har ett snabbt och dödligt förlopp. Vid en lindrigare form av sjukdomen ses symtom under 1-3 dagars tid i form av lindrigt till måttligt ned- satt allmäntillstånd tillsammans med feber med eller utan utveckling av diarré. Vaccination har mycket god effekt och görs vid 8-9 veckors ålder samt vid 12-13 veckors ålder. Därefter rekommenderas påfyllnad årligen för utställningskatter - annars vart tredje år. Kattsnuva är ett samlingsnamn på en blandning av virus och mykoplasmer. En smittad katt får symtom i form av snuva, rinnande ögon, sår i munnen och svalget, luftrörskatarr och lunginflammation. Sjukdomen debuterar med nysningar, nedsatt aptit och feber. Senare under sjukdomsförloppet kan ögoninfektioner och snuva, andningsbesvär och hosta förekomma. Kattsnuva är mycket smittsamt och bryter oftast ut och sprids på ställen där många katter möts, t ex på utställ- ningar, i kattuppfödningar och på kattpensionat. Katten kan också få en kronisk form av kattsnuva - den blir s k symtomfri bärare av sjukdomen. Ofta har ett sådant djur inga synliga tecken på sjukdom, men utsöndrar virus i månader eller år och utgör en stor smittofara för andra katter. Vaccination mot kattsnuva görs vid 8 och 12 veckors ålder. Därefter rekommenderas årlig påfyllnad.